The Golden Girl

Vågar man hoppas på ett bra år nu? förra året tog det bara en timme så var det negativa ett faktum, sen fortsatte spriralen att snurra åt fel håll och allt blev skit, jag förlorade så mycket under förra året, jag har tvingats ge upp mycket och fått lägga saker åt sidan för att klara av vardagen, jag vet att det nya året inte kommer kunna jämföras med det förra, 2009 är det avgjort svåraste året jag någonsin upplevt. Endå finns det en liten känsla av att ha vuxit upp, blivit någon och jag måste erkänna att jag är ganska stolt över mig själv för att jag faktiskt fortsatte kämpa trots att jag konstant blev slagen till marken, och att jämföra den hopplösheten mot vad jag fårr ge upp och hur mitt liv ser ut idag så kan jag inte annat än att vara nöjd, jag ar kvar vänner från wången, jag har brutit med dålaga personer och jag ar fått nya helt underbara vänner, och mest av allt: jag har tagit upp kontakten med gamla vänner och då känns det så rätt, skit i att jag inte är i norrland något mer, jag slipper ju att bli trackaserad av en lärare.

nej, nu när vardagen börjar ingen så tarjag nya tag och jag tänker inte låta mig slås till marken igen, aldrig!