Ett inlägg om vem jag är numera
Jag har efter mycket övervägande bestämt mig för att bli romantiker och helt enkelt börja tro på kärleken.
Efter att jag och M haft ett mycket seriöst samtal om kärlek, smsförkortningar på tyska och allvarliga frågor så började jag fundera, det kanske inte är så otroligt att kärlek existerar, trots allt så kanske det är något man kan våga tro på och kanske börja tycka om?
JAg har förlikats med tanken på att gifta sig är okej, som M sa: det är ju inte så att man frågar mer än en gång...
För faktiskt, det är sant som han säger, man gifter sig ju inte av någon annan anledning än av kärlek och då kanske dit inte är så illa "att tillhöra" någon. Och att vara seriös, det finns inget alternativ till det längre, jag tänker inte slösa tid på meningslösa flirtar, jag är såpass mogen att det inte roar mig på samma sätt längre, jag tillhör ju faktiskt någon...
Glöm allt vad jag har sagt om att aldrig gifta mig, aldrig vara seriös, att otrohet är okej, att det inte finns kärlek och bara sex, glöm det bara det är inte den jag är nu... Det där med att inte skaffa barn kan vi ju fortfarande diskutera men annars så, jag vill ha mitt stora, klassiska bröllop i en vacker park, jag vill gå långs den där gången och känna mej som den vackraste och lyckligaste och mest förälskade i hela världen, jag skulle inte oroa mig för kalla fötter, jag älskar den personen och kommer inte klara av att såra den, jag tror helt enkelt på kärleken numera!
//XOXO
Efter att jag och M haft ett mycket seriöst samtal om kärlek, smsförkortningar på tyska och allvarliga frågor så började jag fundera, det kanske inte är så otroligt att kärlek existerar, trots allt så kanske det är något man kan våga tro på och kanske börja tycka om?
JAg har förlikats med tanken på att gifta sig är okej, som M sa: det är ju inte så att man frågar mer än en gång...
För faktiskt, det är sant som han säger, man gifter sig ju inte av någon annan anledning än av kärlek och då kanske dit inte är så illa "att tillhöra" någon. Och att vara seriös, det finns inget alternativ till det längre, jag tänker inte slösa tid på meningslösa flirtar, jag är såpass mogen att det inte roar mig på samma sätt längre, jag tillhör ju faktiskt någon...
Glöm allt vad jag har sagt om att aldrig gifta mig, aldrig vara seriös, att otrohet är okej, att det inte finns kärlek och bara sex, glöm det bara det är inte den jag är nu... Det där med att inte skaffa barn kan vi ju fortfarande diskutera men annars så, jag vill ha mitt stora, klassiska bröllop i en vacker park, jag vill gå långs den där gången och känna mej som den vackraste och lyckligaste och mest förälskade i hela världen, jag skulle inte oroa mig för kalla fötter, jag älskar den personen och kommer inte klara av att såra den, jag tror helt enkelt på kärleken numera!
//XOXO
Kommentarer
Trackback
