The Golden Girl

snart åker jag och ska hälsa på min sockerpuff, ska bli jättekul, det var jättelängesen, imorgon<3

when your day is long, and the night, the night is yours alone, don't let yourself go, hold on 

 det är okej att livet fuckar har jag insett nu, det är inte the end of the world, det är inte så illa för vet du vad? Jorden slutar aldrig snurra och tillslut trillar problemen av i farten. För hur illa är det att göra samma misstag som vissa fjortisar gör sju gånger på samma kväll, jag säger fortfarande att man måste pröva allt minst en gång, och jag står här och har gjort så många misstag men också så många saker jag är superstolt över, kan det då vara så farligt att sluta tänka för en gångs skull och bara följa vad som är oundviktigt och ofrånkomligt och bara obarmhärtigt kommer att hända och ge dig en uppvaknande örfil och inse, hade jag gjort så hade det vart mycket värre, att bara doppa foten är inte att bada!

 Jag tänker fortsätta säga att man måste kyssa många grodor innan man hittar en prins, är det en groda så är det inget fel att bli en vampyr och suga livet ur den. Bara att växa upp och glömma, första tre dagarna är värst, sen inser man att ingen egentligen bryr sig, på något sätt ar alla bara en liten tegelsten i väggen, finns där tills den blir borttagen och tills dess så tål den regon, åska och starkaste sol, ganska imonerande med tanke på att det bara är en lerklump...
alla gör fel, deal with it, vi är inte perfekta, stjärnorna är perfekta, så kom inte med någon skit om gudomlig kärlek, perfekta förhållanden, att någon är perfekt eller att något någonsin är perfekt. Vi är menade att fucka up och förstöra allt...

//XOXO

Nu har jag skrivit allt som allt 400 inlägg, alla med en del av mig, aldrig hela bilden av min värld, kankse är jag inget mer än vad jag skriver och folk märker, kanske är det så mycket och så svårt att förstå om man inte har hängt med sen mitt liv började. Ska snart iväg och shoppa, dagens outfit: Jeansleggings: Lindex, Linne-Cubus och munkjacka: Diesel, bild kanske kommer om jag hinner med(vilket som vanligt är högst otroligt)

Dom som har följt bloggen under en längre tid, vad skulle ni säga om hur jag har förändrats som person? jag bor ju inte på ett internat i skogen längre och det händer mer saker i mitt liv som är så viktiga/personliga att jag inte kan skriva om men endå, så ger jag en del, en känsla eller iallfall ett försök till att förmedla en. Men och andra sidan så skriver jag mest för min egen skull , att bara släppa ut allt överflödigt, att bara kunna inbilla mig att någon läser, förstår, kanske gillar, och bryr sig, för det är allt jag vill, att någon ska bry sig...

//XOXO